Roger Johansson, professor vid Lunds universitet och Malmö universitet
2024 01 23 Bio Drakstaden
Efter att ha sett Bo Widerbergs film om händelserna i Ådalen på våren 1931
fick en nästan fullsatt salong vara med om en engagerad och intressant före-
läsning om Ådalshändelsen 1931, vad som föregick den och dess följdverkningar
ur ett samhällshistoriskt perspektiv, som tog sin utgångspunkt i den l ”den lilla
människan”.
1910- och 1920 talen var Sverige det land som hade flest konflikter på arbets-
marknaden. Strejker och arbetslöshet kunde pågå långa tider. Fackföreningarna
och arbetsgivare hade ännu inte hittat former för hur förhandlingar skulle kunna
ske och hur avtal skulle kunna skrivas. År 1929 kastades västvärlden in i den stora
depressionen, vilket ledde till lönesänkningar och ökad arbetslöshet. Att arbets-
givare vid strejker satte in strejkbrytare var ingen ovanlig aktion att ta till. Avsaknad
av övergripande samtal och diskussioner bäddade också för spekulationer och
ryktesspridningar om vad saker och ting egentligen handlade om. Det fanns t ex
misstankar om att det var röda fraktioner från Sovjetunionen, som var infiltrerade
i strejker, så även vid strejken vid Marmaverken. Kanske var det detta, som avgjorde
att militär sattes in mot det 9000 personer långa demonstrationståget som med
orkester tågade mot Lunde, där strejkbrytarna, som skulle lasta på pappersmassa,
fanns logerade. När demonstrationståget nått fram till Lunde och skott började höras,
trodde man först att det var lösa skott, vilket det verkligen inte var. 5 personer dödades
och 5 skadades.
Händelsen skapade stora upplopp i hela landet och fick stora efterverkningar i politiken.
Den efterföljande gemensamma begravningen blev en stor arbetsmanifestation med
tusentals deltagare. De efterlevande fick dessvärre igen hjälp från samhället, men de
fackliga organisationerna i Ådalen gjorde däremot en uppmaning till alla andra fackliga
organisationer om att samla in pengar till de anhöriga, vilket gav ett gott resultat.
Flera rättegångar hölls, som till stor del handlade om dem som uppviglat och givit sig
på strejkbrytare på fartyget Milos dagen innan demonstrationen. Några åtal gällde även
mot myndighetspersoner, som dock i regel inte blev fällda eller fick väldigt låga straff.
Till följd av Ådalshändelserna och andra politiska skandaler föll den borgerliga regeringen
och P-A Hansson vann en knapp seger och bildade en socialdemokratisk minoritets-
regering. I och med skotten i Ådalen stoppades all form av militära insatser mot civilsam-
hället och istället bildades en stats-/rikspolisorganisation. Utvecklingen på avtalssidan
ledde så småningom fram till skapandet av Saltsjöavtalen i dec 1938 mellan LO och SAF,
vilket medförde att Sverige fick den minst konfliktdrabbade arbetsmarknaden. På så sätt
kan händelserna i Ådalen ses som en punkt i historien med ett tydligt före och efter, en
händelse som därigenom kan ses som vändning och en väg in i det nya Sverige. Bo Wider-
bergs film från 1969, som nog inte lämnar någon oberörd, slutar med texten ”Jämlikhet har
ännu inte förverkligats.” Men idag är det viktigare än någonsin att värna om det samhälle
som vi byggt upp och som vi har haft och har tilltro till, särskilt då det utmanas av ondska,
våld och kriminalitet.
Roger Johansson berättade om hur han i sin research för sin avhandling har grävt i arkiv,
läst i protokoll från myndigheter och rättsväsende och träffat och intervjuat flera personer
som varit med vid Ådalshändelserna eller på annat sätt haft närhet till dessa. På så sätt kom
vi ännu närmre människorna som var med den 14 maj 1931 i Lunde.
Ingrid och Göran Wallin