Josef Wiklund – polisrådgivare i FN i Somaliland och en lägesbild för Sundsvall

Onsdagen 10 januari Bio Drakstaden

Josef hade lovat att berätta om sitt år som polisrådgivare i Somaliland,
men valde att dela upp sitt föredrag i två delar. Som annonserats, om året
i Somaliland och därefter en lägesbild vad gäller gängrelaterad brottslighet
i Sundvall.

På ett synnerligen pedagogiskt sätt målade Josef Wiklund upp en tydlig
bakgrundsbild över Somaliland utifrån historiskt, kulturellt och politiskt
perspektiv. Somaliland en liten del av Afrikas horn, som vi felaktigt kopplar
samman med Somalia. Området har dominerats av nomadsamhällen som
styrdes av skilda klaner som delvis levt i samexistens, så länge man inte
negativt påverkat sina grannar. I samband med kolonialiseringen ritades
kartan om och Storbritannien och Italien gjorde anspråk på området.
Det som kallas Somaliland blev ett brittiskt protektorat och övriga om-
råden runt omkring koloniserades först av Frankrike och senare av Italien.
Somaliland utvecklades för att passa in i det brittiska samväldet till skillnad
mot de övriga områdena i det som kallas Somalia. Efter andra världskriget
sökte man ombilda området till ett enat Somalia. Längre fram genomfördes
en militärkupp och man införde en form av vetenskaplig socialism kombinerat
med islam. Somaliland kom att drabbas av ett hårt förtryck, då man motsatte
sig den form av diktatur det nya styret medförde. Senare startades krig mellan
Somalia och Etiopien, vilket inte gjorde situationen bättre. År 1991 utropade sig
Somaliland som en egen stat, som dock inte har erkänts. Landet har inte någon
kontakt med det övriga Somalia, vilket inte gör det lilla landets situation lättare.

Till detta land kom Josef på ett uppdrag från FN att stödja en utveckling av en
fungerande polisorganisation, vilket var en stor utmaning då verklighetsbeskriv-
ningarna diametralt skiljer sig åt. FN har utarbetat material och verktyg för ut-
veckling av en polisorganisation, byggd utifrån ett demokratiskt och humant
grundtänkande, men utformat utifrån ett akademiskt perspektiv. Det kräver
mycket goda förkunskaper för att kunna utveckla något sådant. Den utbildningen
finns inte i Somaliland och framförallt inte inom polisorganisationen. Verkligheten
var alltså något helt annat än den FN hade utformat sitt stöd för. Exempelvis hade
en polischef på ett distrikt inga mål, ingen agenda, ingen kontroll om vilka som
arbetade, vilka som var häktade och så vidare.

Vi fick följa med genom bilder och filmer som beskrev vardagen och den utbildning
som Josef tog fram för blivande polisaspiranter. Polisaspirant blev den som i princip
dömdes till det och som av sin omgivning försetts med ett vapen. Kravet för att kunna
bli aspirant var att man hade ett eget vapen. Eftersom utbildningen medförde logi, lön
och mat kunde en utbildning innehålla 60% aspiranter och 40% mormödrar.

En viktig del i FN:s uppdrag var att stödja kvinnor att kunna få arbete och utvecklas i
samhället exempelvis som tjänstemän inom polisorganisationen. Kvinnornas situation
är mycket utsatt eftersom allt kvinnligt har motarbetats av radikal islamism och ur-
gammalt klantänkande, vilket bland annat resulterat i att 98% av kvinnorna är köns-
stympade.

Vi fick exempel på att det går att förändra saker och ting. Framför allt när den tänkta
utvecklingen blir tydliggjord så att den enskilde förstår att det krävs förändring. Josef
visade exempel på att det går att förändra, exempelvis genom att aspiranter fick lära
sig att man inte efter avslutads måltid, kan lämna en matsal med matrester, disk och
möbler i stor oreda, och att en polischef lyckades att göra ett veckoschema och till
och med kunde redogöra för vilka som arbetade på stationen den dagen. Han gav
många fler exempel på framgångar utifrån ett perspektiv som bygger på humanistisk,
demokratisk grundsyn, vänskap och respekt.

Polislägesbild för Sundsvall

I Sundsvall konsumeras narkotika för 50 miljoner kr/år och det är inte främst “de
traditionella missbrukarna” som står för den konsumtionen. Utifrån detta perspektiv
och utifrån den stora kartläggning som polisen med hjälp av den nationella polisen
gjort, offentiggjordes den sk swishlistan, en lista som polisen nu efteråt har fått kritik
för. Josef menade dock att det var en bra dokumentation, som polisen står för. Den
strategi polisen använt sig av, har sedan 2013, utgått från att i så stor utsträckning
som möjligt försöka förhindra att kriminella gäng etablerar sig i Sundsvall, ett arbete
som man, tillsammans med övriga samhället lyckats väl med. Stockholm, Uppsala och
Sundsvall sticker ut i brottsstatistiken. Idag läggs mycket resurser på ett samverkande
och förebyggande arbete både i skolor, socialtjänst och idrottssammanhang. Det begås
idag färre brott, men värre. Brottsvedergällningar är idag vanligare än själva brotten.
(De vanligaste anmälda brotten är idag borttappat gods.) 

Det viktigaste är att stoppa nyrekryteringen till det kriminella och där är skolan den
absolut viktigaste arenan.

Vi behöver hjälpas åt, så att det offentliga tar ställning för det rätta och mot brottslighet.

Ingrid och Göran Wallin