Torsdagen den 7 september Bio Drakstaden
Björn Laumert, professor och prefekt vid KTH, Stockholm, gav en pedagogisk
och lättförståelig föreläsning kring ovanstående ämne, för en mycket intresserad
och engagerad publik, medlemmar och inbjudna gäster från Sundsvalls Energi.
Det vi senaste tiden/åren sett av gigantiska översvämningar och enorma
ohanterliga bränder runt om i världen, går inte att bortförklara som naturliga
väderfenomen. Det är helt klart mänsklig verksamhet som påverkar klimatet.
Överanvändningen av energi och kol gör att mängden koldioxid och metan
ökar i atmosfären. Antagligen kommer dessa extremhändelser att öka och
medeltemperaturen i världen att stiga. En ökning med 4 gr skulle göra området
kring ekvatorn helt obeboelig. Om vi skulle stanna på en ökning med 1,5 gr, skulle
vi behöva sluta med allt utsläpp NU med en gång.
Kina är det land som släpper ut mest koldioxid och metan, beroende på dess
höga folkmängd. Men räknat per person är det USA som står för de mesta
utsläppen. Det finns ett tydligt samband mellan ett lands välstånd och utsläppen
per individ i landet.
För att klara klimatkrisen
- måste någon form av internationell överenskommelse skapas
- behöver vi investera i infrastruktur som tar bort /sänker CO2 -utsläppen
- måste vi sluta bygga kolkraftverk
Transporterna står för de mesta utsläppen, följt av industrin främst ståltill-
verkningen, jordbruket och el-och fjärrvärme.
Sverige är ett av de renaste länderna men måste ändå vara med och bidra
till ett bättre klimat – av moraliska skäl och för att vi är bundna av EU-lagar.
Kärnkraftsfrågan är komplex –
- Vi har väldigt lite kompetens i Sverige. Av 10 000 studenter på KTH är det
bara 5 (!) som läser kärnkraftsteknik - Det är väldigt dyrt och tar lång tid att bygga, minst 10 år, kanske 15
- Stor och omfattande tillståndsprocess
- Det finns risk för stor olycka
- Det finns investeringsrisk
- Det finns inte uran i Sverige eller i Europa. Det mesta kommer från Afrika,
där det ofta bryts under miserabla förhållanden.
Små modulära reaktorer, sk SMR faller också under ovanstående komplexitet,
även om de är något billigare att bygga än vanliga kärnkraftverk. Dessa skulle
tidigast kunna komma i bruk under 2040-talet, därför att det ännu inte finns
några i kommersiellt bruk, endast testprototyper.
Man forskar mycket på att utveckla vätgasproduktion som ett alternativ till
kärnkraft. Men vilken teknik man än använder är den mycket energikrävande.
Av den anledningen söker man utveckla alternativ i solkraftsel, vind- och
väderel som är de klart billigaste energiproduktionerna som står att finna.
Om detta och mycket mera redogjorde Björn för,
hela tiden i dialog med oss i publiken.
Ingrid Wallin