Malcolm Dixelius
Bio Drakstaden 2023-03-23
Drygt 130 åhörare hade slutit upp för att lyssna till Malcolm Dixelius som berättade
om sorgen över ett omöjligt krig och den förtvivlan som nära nog förlamade honom
för ett år sedan. Men sorg, när den hanteras på rätt sätt, kan leda till att man kan
reflektera över och formulera insikter och tankar om det som varit och är. Under denna
föreläsning utgick Malkolm därför från en historiebeskrivning som bygger på fakta som
visar att människor från det som idag är Sverige och Ukraina mötts och gått sida vid sida.
Den historiska resan började i det som en gång kallades Kievriket och staden Novgorod,
dit nordbor kom som vikingar och mötte slaver och idkade handelsutbyte. Resan fortsatte
snabbt förbi Bysantinska riket, Islams expansion och århundradena framåt, där namn på
platser klingade bekant eftersom vi hört dem i dagens nyhetsflöden. Givetvis blev det ett
sorgligt uppehåll i Poltava där Karl XII slogs tillsammans med, den nu i efterhand upphöjde
ukrainska frihetshjälten, Ivan Mazepa. Vidare om hur Katarina II utökat Rysslands land-
områden och något nedlåtande gav Ukraina namnet ”Lillryssland” och snart var vi framme
i Krimkriget på 1850-talet. Just Krim visar sig ha en särställning i ukrainsk och rysk historia
som viktig plats. Malkolm tog ett raskt steg förbi världskrig och revolution och beskrev
Sovjetunionen summariskt. En intressant reflektion för oss var, att för dagens generation
både hos oss och i Ryssland är Sovjetunionen nära nog obekant.
Frågan om varför Ryssland anföll Ukraina och hur framtiden kan utvecklas blev givetvis det
centrala i föreläsningen. Den första frågan kanske kan beskrivas med uttrycket ”den ryska nojan”
– ryska ledares tro att grannländerna inte vill Ryssland väl. Utifrån det perspektivet innebar
Sovjetunionens kollaps att ett imperium gick i graven och landet Ryssland blev mer sårbart
än innan. Det blev inte bättre av att EU växte och bildade ”Det östliga partnerskapet” 2007 –
2013, vilket innebar att de länder som tidigare varit Rysslands skydd nu blev allierade med
Västeuropa. Vladimir Putins långa tid som ledare har dominerats av tanken att imperiet
måste återuppbyggas. Trots att man i Västeuropa minskat sina anslag till militärt försvar har
Ryssland inte gjort det utan istället ökat sin militär. Genom annekteringen av Krimhalvön
2014 prövade Ryssland hur Ukraina och Västeuropa skulle reagera. Läget var lämpligt eftersom
Ryssland hade prövat sin militära förmåga i Syrien, kalkylerat att Västeuropa var splittrat och
att Ukrainas krigsmakt var både svag och dåligt rustad.
Den fredliga värld som man i Västeuropa hoppats på byttes mot osäkerhet och man började
att rusta för att kunna möta hotet från Ryssland genom att Nato fick större inflytande.
Så gör Vladimir Putin den 24 februari 2022 sin stora felbedömning av sitt lands förmåga.
Han överskattar Rysslands militär och underskattar Ukrainas vilja att försvara sin nation.
Mest av allt underskattar han president Zelinskis politiska och taktiska mod och det stora
stöd han fått från Västeuropa och USA.
Hur kriget ska sluta går inte att säga. Malcolm gav möjliga scenarier utifrån att någon av
sidorna kommer att tappa orken. Ryssland har inte resurser att vinna kriget men kommer
att strida för att behålla de annekterade områdena i östra Ukraina. Ukraina är helt beroende
på stödet från Europa och USA men har en vilja att ta tillbaka alla annekteringar inklusive
rimhalvön. Men för att detta ska kunna ske måste man slå sig in i Ryssland, vilket inte
Ukrainas allierade tillåter.
Kanske det blir en fredsuppgörelse eller en fredsmäkling där Ukraina återfår sina gränser från
1992 eller en ”finsk fred” där land får avträda land för att få fred. Slutligen kan det bli en lösning
där Krim löses ut och får samma status som Åland har.
En stor osäkerhet just nu är Kinas roll. Kommer landet att ställa sig militärt på Rysslands sida
och riskera att beskyllas medskyldiga, vilket Kina inte har råd med? Vill man vara fredsmäklare
och aktivt agera som fredsmäklare eller vill man bli imperiebyggare där man lägger in Ryssland
som en relativt oviktig del i sitt herravälde?
Efter denna gedigna genomgång fick Malkolm svara på mängder av frågor innan vi kunde tacka
honom för de fördjupande insikter han gett oss.
Göran Wallin