2025 11 27
2025-11-27 Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap
År 1897 kom Ebrahim Umerkajeff, 20 årig tatarisk pälshandlare från Taparstan i Ryssland, till Stockholm och den Allmänna konst- och industriutställningen, dit flera av våra grannländer bjudits in. Han kom dit som körsnär och kunde snabbt lära sig hur pälsproduktion och handel fungerade i Sverige. Han träffade även sin fru där på utställningen. Ebrahim öppnade en pälsaffär på Birger Jarlsgatan i Stockholm och bosatte sig i en stor lägenhet på Östermalm. Han hade dessutom både sommarstuga i skärgården och en fin ”Petterssonbåt”. Ebrahim kom att bli den förste som fick svenskt medborgarskap och kunde behålla sin muslimska religion. Han skrevs in som troende muslim i svenska kyrkan. 1927 kom Akif Arhan, även han tartar från Turkiet, till Sverige och öppnade en mattaffär, också på Birger Jarlsgatan. På Kjellssons konditori på samma gata hade de två herrarna stambord. De var inga troende muslimer, men började tillsammans i familjerna att gemensamt fira de muslimska högtiderna. Nu började det komma många människor till Sverige. Flera av dessa hade hört eller fick höra om både Ebrahim och Akif och deras företag, och bad ofta dem om hjälp med ansöknings- och tillståndshandlingar i Sverige. Ebrahim hjälpte gärna till. Han skrev till aktuell myndighet tex ”…Det råder stor brist på sobelskinnsberedare i Sverige, men det har kommit till min kännedom att det finns en duktig sådan i…”
1927 fick Sverige sin första utlänningslag ”…för att skydda den svenska rasen och religionen…”, viken mest hade kommit till för att hålla judarna utanför Sveriges gränser. Denna lag reviderades 1937, då man strök texterna om ras och religion, men man skulle fortsättningsvis hålla en restriktiv invandringspolitik.
Sedan 1930 har invandringen till Sverige varit större än utvandringen. Idag räknas Sverige som ett av de mest mångkulturella länderna i Europa.
På Kjellssons konditori smiddes nu planer. «Vi borde starta en muslimsk församling.” Detta blev verklighet 1947, då den första Turk-islamska föreningen för religion och kultur bildades, och som mest kom att fungera som en kulturförening ”Vi har inte så mycket tid att be, men vi firar gärna festen efter Ramadan” sas det i det första reportaget kring Ramadan som gjordes 1940.
1951, när Sverige fick religionsfrihetslagen, kunde föreningen byta namn till Islamiska föreningen. Man lyckades få till ett islamskt gravkvarter på Skogskyrkogården i Stockholm.
1964 skrev David Schwartz, en invandrad jude som lidit svårt i koncentrationsläger och som i Sverige blev starkt engagerad i invandringspolitiken, en debattartikel i DN –Utlänningsproblemet i Sverige. Detta blev en injektion till invandrarutredningen som Tage Erlander tillsatte 1968. Denna föreläsnings rubrik De kommer att vara annorlunda svenskar är tagen ur ett av Olof Palmes tal. Detta blir en illustration över det stora skifte som nu sker i svensk politik mot ett mer invandrarvänligt klimat. Alla utom en ledamot i riksdagen röstade 1975 för att det framöver skulle bli en mer mångkulturell invandringspolitik.
Det ”paradigmskifte” som Tidöavtalet idag beskriver är alltså en tillbakagång till tiden före 1975.
Simons föreläsning visade på hur invandrade muslimer, när de kom hit till Sverige var ett positivt inslag i samhället och en del i den industriella utvecklingen.
Ingrid Wallin