Turkiet fyller hundra år – vart är landet på väg?

Aras Lindh 2023-10-26 Bio Drakstaden

Aras arbetar sedan några månader tillbaka på Totalförsvarets Forskningsinstitut.
Dit kom han efter flera år på Utrikespolitiska institutet och har genom studier och
arbete skaffat sig en gedigen kunskap om Turkiet, vilket han gav prov på i sin före-
läsning för cirka 85 – 90 åhörare.

Utgångspunkten var att ge en överblick av Turkiets inrikes- och utrikespolitik under
de hundra år som nationen har funnits. Med hjälp av en översiktskarta visade han att
det är lätt att förstå att man i Turkiet vill se sig som en bro mellan öst och väst, vilket
också präglat landets politik. Nationen uppstod ur spillrorna från det osmanska riket,
vilket upplöstes efter första världskriget. Osmanska riket hade styrts av en sultan och
varit en sammanhållning, där Islam haft starkt inflytande. Turkiska nationalister bildade
en egen regering under ledning av Mustafa Kemal, som fick namnet Atatürk och utropade
den nya nationen Turkiet, som skulle bli en sekulär statsbildning utan religiösa ideologier.
Invånarna i den nya staten fick ett nytt medborgarskap med endast ett parti som bildade
statsledningen, där presidenten hade mycket stor makt.

Till skillnad mot första tiden då Turkiet var en enpartistat, är det idag ett splittrat land.
Under 1950-talet infördes flerpartisystem och 1984 bildades PKK.  Under årens lopp har
dock flera militärkupper genomförts, vilket medfört att makten övertagits från politiken.

I början på 1990-talet bildades ”Välfärdspartiet” med Erdogan som ordförande. Det blev
det dock ingen rak väg framåt för det nya partiet. Erdogan fängslades. I fängelset utveck-
lade Erdogan ideologin och la där grunden till sitt nuvarande parti, AKP. Inledningsvis var
partiet vänligt sinnat mot väst och fortsättningsvis även mot EU. Så småningom förändrade
ledningen, med Erdogan i spetsen, partiet i en mer auktoritär riktning. Idag, menar Ares Lindh,
är AKP ett nationalistiskt parti, som förhåller sig på olika sätt till andra aktörer och stater be-
roende på hur det passar dem. Exempelvis är 90 % av de turkiska medierna kontrollerade av
AKP och 40 journalister hålls fängslade. Turkiet har över tid haft hög inflation, som tidvis har
varit skyhög. Arbetslösheten är även den hög och spännvidden mellan hög – och låginkomst-
tagare är mycket stor. På grund av Turkiets mycket stora importberoende, främst från Ryssland,
deltar inte Turkiet i sanktionerna mot Ryssland i samband med Ukrainakriget.

Drivkraften för Turkiets och i synnerhet Erdogans inrikes- och utrikespolitik såg Ares vara ut-
tryck för att tillförskaffa sig makt eller stärkt makt. Av den anledningen rimmar det illa med
planer på ett framtida EU-medlemskap för Turkiet vilket inte ens Erdogan verkar tro vara inom
räckhåll.

Ares Lindhs enormt stora kunskap och insatthet i ämnet rätade ut många frågetecken hos oss
i auditoriet och inspirerade till frågor och gav antagligen större möjlighet att följa kommande
nyheter kring händelseutvecklingarna i Turkiet och dess omgivningar.

Ingrid och Göran Wallin