Anders Fällström, 2026 04 14
Många av oss har kanske tyckt att matematik är något svårt och något som bara de som är tekniskt lagda förstår och gillar. När vi lyssnade till Anders Fällström, kunde ingen tveka om att matematik är något roligt och som enligt Anders ofta kommit till i leken eller att någon klurat på varför saker är som de är eller om det är så att ett visst mönster kan komma igen i liknande figurer. Det är till och med så att en del av de formler vi idag använder oss av ”uppfanns” för flera hundra år sedan, men det var kanske inte förrän efter 2 eller 3 hundra, som de började användas.
De första spår man hittat av matematik är i grottor, där man tror att människor för väldigt länge sedan har levt. Där har man hittat vargbenspipor med streck på, som man antar står för något man räknat.
Men varför har matematiken ibland upplevts som tråkig?
Möjliga förklaringar kan vara att undervisningen har varit för enkelriktad, man har haft för mycket regler, den har innehållit för mycket symbolmanipulation, saknat utforskande resonemang och förståelse, saknat kreativitet och abstraktion eller har man kanske överbetonat deduktiva delar.
Det är det abstrakta som gör att matematiken blir så användbar. Därför är grundforskning så viktig, alltså forskning utan tanke på tillämpning. Som exempel tog Anders ”Fermats lilla sats”. Fermat levde på 1600-talet och förklarade sin formel 1640 utan att ha bevis. Satsen innebär att om man tar ett a och multiplicerar det med sig självt p ggr och sedan subtraherar a, är resultatet delbart med p. Inte förrän år 1976 började man använda (kanske för att man inte tidigare förstått vad man skulle ha den till) den i krypteringssammanhang. Något upptäckt kan alltså ligga 100-tals år och vänta tills tiden är mogen för användning av det upptäckta.
Vidare visade Anders på hur man kan beräkna ytor som inte är ekvivalenta och hur man kan visa på oändlighet.
”Radontransformen”, som utvecklades av Johann Radon 1917 kom att tillämpas inom bland annat röntgen och datortomografi, fick vi förklarad för oss. Med Radontransformen kan man rekonstruera en funktion utifrån kännedom om dess integral över en uppsättning linjer och plan.
Matematik handlar inte om att förstå, men att vänja sig.
Ingrid Wallin