Kent Zetterberg Bio Drakstaden 23 september 2025
Kent började sin genomgång av NATO-processen med en gedigen historisk tillbakagång och hamnade vid det politiska läget 1809 och de stora förändringarna som påverkade hela Europa. Då liksom nu handlar det om Östersjön och dess betydelse för norra Europa. Det land som behärskar Östersjön har makt över denna viktiga del i Europa. Det var av den anledningen som Sverige har haft så stora marina styrkor. Men när man inte hade resurser att behålla dessa tappade man sitt inflytande över regionen och Sverige som stormakt var ett minne blott. Men å andra sidan börjar den långa freden istället. Mer exakt 1815 då napoleonkrigen avslutades och Europa fick fred, som för vår del gäller fortfarande. Sverige bildade dock olika allianser bland annat med Norge och Danmark då de tre tillsammans skapade den så kallade Skandinavismen – ett sätt att stärka sin position mot Preussen i söder och Ryssland i öster. Men det är dock genom Karl XIV Johan som grunden lades till det som blev svensk neutralitetspolitik genom mottot ”alliansfrihet i fred och neutralitet i krig”, vilket förstärktes ytterligare då man antog synen på folkrätten genom den så kallade Haagkonventionen 1907. Denna syn på neutralitet blev tillsammans med en stor anpassning till de dominerande stormakterna det som ledde Sverige genom två världskrig. Man fortsatte samma form av neutralitet i det kalla kriget åtminstone utåt sett. Sverige skapade under denna tid åtskilliga kontakter med USA och Västeuropa i syfte att bygga upp det militära försvaret, särskilt efter händelserna i Ungern och utvecklingen i Sovjetunionen och Östeuropa på kontinenten delades i två block. Från femtiotalet och flera årtionden framåt samarbetade Sverige med framförallt USA vad gäller militärteknologi, signalspaning och underrättelsetjänst samtidigt som man utåt sett var neutralt gentemot de två maktblocken. Från USAs sida öppnade man för ökat militärt samarbete och gav Sverige säkerhetsgarantier samtidigt som Danmark och Norge anslöt sig till Atlantpakten (NATO). För att försvara neutraliteten byggde Sverige upp ett mycket starkt försvar med bland annat det fjärde största flygvapnet i världen. Efter det att Sverige gått med i EU ökades samarbetet med NATO, men då hade den stora anspänningen i Europa försvunnit i och med att Sovjetunionen upplöstes och Warszawapakten försvann. Samarbetet med NATO ökades bland annat under Balkankriget 1999 och vidare i Afghanistan 2015 – 2021. Samtidigt förändrades Rysslands ambitioner i världspolitiken då landet sökte återta sin position som stormakt framförallt genom att öka trycket på de stater runt landet som blivit fria och självständiga vid Sovjetunionens kollaps. Samarbetet vad gäller underrättelsearbete ökade mellan Sverige och USA och NATO under denna tid. 2014 tecknades värdlandsavtalet mellan Sverige och NATO. Detta partnerskap för fred delades med Finland. Samverkan stärktes i och med utvecklingen i Östra Ukraina och på Krimhalvön 2014. Efter att ha nedrustat i tron och hopp om en fredlig utveckling i världen medförde dessa händelser att Sverige måste återuppbygga upp sitt försvar på hemmaplan, eftersom det inte räcker att försvara freden i Afghanistan när trycket ökar på hemmaplan. I och med att den fullskaliga invasionen av Ukraina genomförs ändras situationen totalt och det stod klart att ensam inte längre är stark, åtminstone små nationer som Finland och Sverige. Det uppstod näst intill politisk enighet för ett svenskt medlemskap i NATO. 2022 lämnas ansökan in gemensamt med Finland och Sverige fick sitt medlemskap i maj 2024. Det var alltså en process som påbörjas med partnerskap för fred 1994 och utvecklas i flera steg till fullt medlemskap trettio år senare.
Hur påverkas Sverige av NATO-medlemskapet?
Först och främst genom ökad säkerhet i ett allt oroligare omvärldsläge där utrymmet för en liten alliansfri nation är sämre än tidigare. Säkerhetsläget blir bättre i och med att anslutningen skapar en större avskräckande effekt på en hotfull stormakt. Vi kan få hjälp av 31 andra nationer vad gäller försvar. Samtidigt ställer vi upp för att stödja 31 andra nationer. Men medlemskapet innebär att vi har säkerhetsgarantier, inflytande och är med i den gemensamma försvarsplaneringen. Det finns inget som säger att NATO kommer att anlägga permanenta baser i Sverige men däremot kan NATO-styrkor i samband med kris eller krig agera i landet. Sverige hade på femtiotalet långt gångna planer att skaffa kärnvapen, men kom fram till att man inte skulle göra så utan istället verka för neutralitet och fredlig samexistens. Nu tillhör landet en allians som har kärnvapen. Sveriges försvarspolitik kommer att förändras därför att vi måste anpassa den till det som gäller i hela NATO. Notan för medlemskapet blir ökade försvarsutgifter, något vi i alla fall skulle fått även utanför NATO pga. det oroliga läget i Europa. Genom artikel 5 kan vi tvingas att strida i annat NATO-land, men för detta krävs ett enhetligt beslut av alla 32 medlemsstater.
Ingrid och Göran Wallin