Östen Dahl, 2025 04 25
Östen Dahl, professor emeritus i lingvistik vid Stockholms universitet, lät oss följa med på en språkresa från ca 7 miljoner år sedan, då schimpanser och människor delade på sig och utvecklades åt skilda håll. Eftersom schimpanser inte kan tala, kan vi förstå att språket måste ha utvecklats efter denna tid. Men det stora problemet att visa på språkets uppkomst är att det talade språket lämnar inga spår efter sig. Annat är det med skriftspråket som man lätt kan datera.
Av den anledningen började professor Dahl med ett resonemang kring möjligheten att djur utvecklar språk, eftersom, rent biologisk även människan är ett djur.
Kan djur lära sig tala? Antagligen inte, men djur har egenskaper och olika ljud för att kunna förmedla sig med sina artfränder. Olika djur har olika varningssignaler för olika rovdjur. Delfiner och valar har ljud för att identifiera sig själva och bin ”dansar” för att förmedla tex var det finns nektar att hämta. Djur saknar egenskaper som är karaktäristiska för mänskligt språk. Djur är begränsade i ämnen och komplexitet. Papegojor och kråkfåglar kan lära sig att imitera mänskligt tal, men lär knappast förstå vad de säger.
När det gäller språkets tillkomst finns det olika hypoteser om hur det gick till att vi fick/utvecklade ett språk:
- De första grottmålningarna är daterade som ca 50-100 tusen år gamla. Kanske grottmålningarna på något sätt hänger ihop med språkutvecklingen.
- Chomsky, känd och nu levande lingvist, menar att språket tillkom för 70-100 tusen år sedan, då vi lärde oss att kombinera språkenheter till större enheter. Han menar även att språket kan ha tillkommit likt Prometeus, som förde elden till människorna, plötsligt genom en mutation i en enskild individ.
- Det skulle också kunna hänga ihop med att vi började använda arbetsverktyg för 300-1 500 tusen år sedan.
Östen Dahl delade med sig av de senaste teorierna om människans utveckling och kom fram till att språkets utveckling är en del av en större process. Hjärnstorleken är inte avgörande för hur utvecklat språket är, men större hjärna kräver mer mat och det behövs hjärnkapacitet för att på olika sätt få fram mat. Det blir en utvecklingsloop där tillgången på föda skapar möjligheten till positiv utveckling. Men han betonande även att utveckling vanligtvis sker i samband med olika kriser då djur och människor tvingas att förändra sitt levnadssätt för att överleva.
Bra och nyttig litteratur: ”Språkets ursprung” av Sverker Johansson
Ingrid och Göran Wallin