Glenn Björklund, docent i idrottsvetenskap, tors 17 sept. MIUN
Fram till 1980– och 90-talen var det ganska tunt med forskning kring längdskidåkning och skidskytte. Idag är det annorlunda. År 2001 påbörjades, med hjälp av EU-medel (Strukturfonder Mål 1), starten av Nationellt vintersportcentrum (NVC) vid Mittuniversitetet i Östersund, där man idag bedriver testning och forskning kring dessa skidsporter. Att det blev just Östersund berodde på att Sverige tidigare ansökt om att få anordna OS i Östersund och att man ville ha ett centrum för forskning, där kopplingar till den dåvarande skidhögskolan i Östersund var en förutsättning. Ett tungt fokus lades på längdåkning med inslag av alpinåkning.
Eftersom man vill bedriva forskning på aktiva elitidrottare försöker man att få aktiva skidåkare att flytta till Östersund och där kunna kombinera studier och träning med slutkläm att kunna prestera med toppresultat, helst bli bäst i världen.
År 2001–2003 började labbet ta form, först i en lada, med kalla morgnar och som framåt kvällarna blev hyfsat eller alltför varm, för att efter ett antal år inhysas i moderna fullt utrustade testlokaler. Centret fungerar som olympiskt testcentrum för vinteridrott i Sverige och man samarbetar med ledande sport- och outdoorföretag för att utveckla material och tekniker. Man beskriver sig som ”Ett globalt universitet med regionalt engagemang, där man forskar och utbildar för hela livet”.
Hur ska man åka för att få rätt träningsbelastning? Hur ska man sätta i stavarna och fötterna? Hur ska kroppen röra sig? Hur påverkar det hjärtat, lungorna och musklerna?
Med censorer på kroppen, belastningar på olika ställen, olika lutningar, luftförhållanden och tidsintervaller, får man fram resultat i form av siffror, grafer och tabeller, som sen leder till kunskap om hur man bäst får ihop mekaniska rörelser med fysiologiska skeenden, så att man förhoppningsvis efter idogt tränande kan nå en plats på de eftertraktade prispallarna.
Vid vinter-OS nu i år tog Sverige 18 medaljer. Av dessa kan 11–12 kopplas till forskningscentret i Östersund.
Många av testerna görs ute i fält och är oftast väldigt kostbara. Ute i verkligheten kan man inte styra de yttre påverkansfaktorerna som tex banlutning, syreupptagning, vind, temperatur och höjdskillnader på samma sätt som man kan i ett laboratorium. Även träning som görs på sommaren, då man inte studerar, har väldigt stor inverkan på prestationsförmågan.
NVC har två huvudsakliga forskningsinriktningar – ”idrott och prestation” och ”idrott och hälsa”. I inriktningen ”idrott och hälsa” är den fysiologiska forskningen främst inriktad mot syreupptagningsprocesser och vilka faktorer som begränsar syreupptagningsförmågan.
I den biokemiska forskningen analyserar man inre och yttre belastningar på organ och olika delar av kroppen. Biomekaniska mätningar hjälper till att anpassa arbetsformer, så att de individuellt kan optimeras.
Vad avgör egentligen vem som vinner i skidskytte?
Klart är att skyttet är den största faktorn för att nå bra resultat i skidskytte, och att damer generellt sett skjuter bättre än män. Antalet skott som träffar, har inte ändrats, men däremot skyttetiden. Samspelet åkarna emellan, ”lurpassandet”, gevärstyngden och taktik har också stor betydelse.
Även en vanlig motionär kan få testa sin förmåga på NVC, men att sikta på pallplatser gäller nog inte seniorer även om de kan var väl så tränade.
Ingrid Wallin