Knut Kainz Rognerud, granskande ekonomijournalist, författare och dokumentärfilmproducent
2025 11 06
Knut Rognerud gav en fullsatt biosalong en ingående beskrivning av hur ryska intressen, utstuderat planerande och infiltrering gett Ryssland tillgång till stora delar av framför all världens aluminiumtillgångar.
Oleg Deripaska, som nu tillsammans med sin familj äger ca 60 % av aktierna i Sveriges största aluminiumindustri Kubal, beläget i Sundsvall, är tillsammans med Putin två av världens rikaste män. Deripaski kom från en fattig judisk familj, växte upp på landet hos sina morföräldrar, ansågs mycket intelligent och tog sig med snabba steg igenom en rysk universitetsutbildning. Eftersom det oftast var svårt för personer med judisk bakgrund att skapa sig ett yrkesliv i det offentliga, satsade OD på näringslivet. Mycket av det som tidigare varit ryskt statligt ägda tillgångar överfördes under 1980- och 90-talen till privata företag, så att staten skulle kunna ägna sig åt politiken och det offentliga. Mycket pengar fördes över till företagen, som skulle sköta industrin åt landet.
OD förstod att aluminiumbranschen var en av de viktigaste industrierna och satsade därför aktier i densamma. Endast 25 år gammal blev han VD för en av Rysslands största aluminiumindustrier. Antagligen hade han ”rätt” kontakter och fick hjälp av redan insatta aktörer, som tex den ryska maffian, menade Rognerud. OD och hans allierade förstod tidigt att det var viktigt att kontrollera hela kedjan, från brytning till färdiga produkter. Man försökte därför köpa upp ”många länkar” i kedjan. Idag är OD den största ägaren av rysk industri.
Den ryska underrättelsetjänsten är den som sitter på den verkliga makten och organiserar internationella påverkansoperationer. Man kan säga, menade Rognerud, att Ryssland under Jeltsin-tiden räddade en hel del av de statliga pengarna genom att låta underrättelsetjänsten ta över industrin. I slutet av 1990-talet blev Putin chef över KGB.
Pengar är och ger makt. Därför samarbetade Putin med de som på mer eller mindre suspekta sätt tillförskansat sig pengar och makt, de så kallade oligarkerna. OD sågs oftast som den skarpaste och skickligaste att hitta vägar att styra över och få tillgång till även utländsk industri, främst aluminiumindustrin, eftersom den är så viktig för landet och framför allt militären. Pengar strömmade in. Det var inte alltid som man använde sig av hederliga metoder och affärsvägar. Man lyckades nästla sig in hos eliten i flera europeiska länder, där man erbjöds platser i styrelser och ledningar.
Västeuropa var efter Sovjetunionens fall hoppfull över att Ryssland skulle utvecklas i demokratisk riktning. Sverige med flera länder såg en enorm marknad öppna sig. Göran Persson och hans regering samarbetade med Ryssland, för att hjälpa till med demokratiseringsprocessen, vilket dock inte rönte någon framgång. Man tänkte att demokratin skulle ”komma av sig självt” om man fick i gång industrin.
Kubal startade under 2:a världskriget. Efter några ägarbyten under 1990-talet började man samarbeta med Glencore, ett råvaruhandlesbolag med huvudkontor i Schweitz, som var förknippat med Ryssland. Så småningom la Ryssland ett bud på Kubal, som därmed kom att ingå i det ryska företaget Russal.
Under det amerikanska presidentvalet 2016 blev Deripaski anklagad för att ha varit delaktig i att påverka valutgången och även iscensatt mord. Deripaski och därmed även Kubal blev satt under sanktioner. Den svenska regeringen med Ann Linde i spetsen agerade stort och mycket för att rädda jobben på vårt svenska Kubal och då även rädda Deripaski från sanktioner. Det blev mycket lobbying på olika håll bland annat i Washington, för att stoppa sanktionerna mot Kubal. Detta lyckades, trots att några små länder la in sitt veto mot att Deripasko skulle undantas från sanktioner, och Kubal ströks från sanktionslistan mot att Deribaski skulle avsäga sig delar av aktieinnehavet, vilket minskades till 44 %. Men på grund av eller tack vare ingifte med en annan oligarks dotter kunde man portionera ut aktier, så att det blev ett majoritetsägande av familjen Deripaski.
Rognerud menar att Deripasko är extremt välinformerad och uträknande. Han har tex sett till att ett av hans barn föddes i USA, som då blev amerikansk medborgare.
Vid ett tillfälle anlitade han en FBI-agent att granska Rysslands påverkan på väst, alltså en dubbelagent. Nu har Deripaski börjat handla med Indien och Kina och ska ha varit, eller är, djupt involverad i Ukraina.
Ingrid Wallin