Senioruniversitetets månadsföreläsning i april hade rubriken ”Den härskande klassen”, där journalisten Bengt Ericson föreläste utifrån sin bok med samma namn. Ericson pekade på kommunreformen på 1950- och 1960-talen då antalet kommuner minskade från 2500 till 290, vilket ledde till att antalet politiska förtroendemän försvann till 90 %. Detta ledde till att medborgarna tappade kontakten med sina politiker. Det ledde också till att politiken blev en heltidssyssla för många. Man gick in i ungdomsförbunden, blev sedan tjänstemän i partiet och sedan heltidspolitiker.

Antalet medlemmar i partierna har minskat och partierna är ekonomiskt oberoende av sina medlemmar. Endast 2 % av partiernas intäkter kommer från medlemmarna. Av återstoden får man merparten från partistödet.

De som får politiska uppdrag stannar kanske upp till 8 år. När man lämnar politiken går man inte längre tillbaka till sitt gamla jobb, utan man går till näringslivet, t.ex. som PR-konsulter. Där fördubblar man sina löner och man försöker påverka politiken. I Sverige finns inga krav på karens när man lämnar politiken och går till näringslivet, vilket är unikt för Sverige. Inom EU måste lobbyister registrera sig men det krävs inte i Sverige.

Ericson föreslog att man för att stärka demokratin borde ha fler folkomröstningar, en omdirigering av partistödet till riksdagsmän för att stärka riksdagens makt mot regeringen samt att politik borde vara ett ämne i skolan.

Senioruniversitetets månadsföreläsning i mars gällde ”Hjärtat och Livskvalitet”. Föreläsaren, överläkaren Anna Millbourn, föreläste om hjärtats betydelse och om de problem som kan drabba hjärtat.

Hjärtat är kroppens viktigaste muskel, det är få muskler som är så livsuppehållande som hjärtat. Därför är också de problem som drabbar hjärtat av allvarlig karaktär. Kärlkramp och hjärtinfarkt beror på allvarlig syrebrist i hjärtat. Kärlkramp kan komma vid kraftig ansträngning. Bägge beror på åderförkalkning, som ingår i åldrandet. Sjukvårdens ambition vid dessa åkommor är att minska patientens besvär och försöka rädda så mycket av hjärtat som möjligt. Det är viktigt att komma till sjukhuset så snabbt som möjligt. 80 % av cellerna i det utsatta området dör efter en timme. De åtgärder som vidtas är bypassoperationer eller ballongsprängning. Det innebär att man går förbi det skadade området eller spränger bort förkalkningen.

Ett annat problem är hjärtsvikt, vilket innebär att muskelpumpen inte fungerar. Det förorsakas av dålig cirkulation och leder till andfåddhet, hjärtklappning och trötthet. Behandlingen går ut på att mildra symtomen. Patienten kan också få en pacemaker inopererad.

Det finns också olika former av hjärtrytmrubbningar. Pulsen kan vara för långsam, för snabb eller den kan vara oregelbunden. Det sistnämnda benämns förmaksflimmer vilket man försöker bota med läkemedel eller elkonvertering, då man ger en elektrisk impuls till hjärtat för att få hjärtrytmen i balans. Patienterna ges även blodförtunnande medel för att minska risken för stroke.

Hjärtklaffarna kan också orsaka problem. Det kan bli läckage i en klaff, vilket kan leda till hjärtsvikt eller kärlkramp. Behandlingen kan innebära att man opererar in en ny klaff. För detta behövs en hjärt-/lungmaskin vilket inte finns på alla sjukhus.

Sjukvården har blivit mycket bättre på att klara hjärtproblem. Det är i dag ett färre antal sjuka som avlider i hjärtproblem än för ett antal år sedan.

Senioruniversitetets månadsföreläsning i februari handlade om Nobelpriset i litteratur. Per Wästberg, ledamot av Svenska Akademien och under många år ordförande i nobelkommittén, berättade om har arbetet med att ta fram en nobelpristagare går till.

Nobelkommittén, som består av 4-5 ledamöter, börjar med att skicka ut ett hundratal brev till olika personer, där man uppmanas att sända in nomineringar. Fram till 1 februari får man in ca 200 nomineringar. Många av dessa rensas bort tidigt medan kommittén själv kan tillföra namn. I april återstår ca 25 namn, några återkommande men också en del nya.

I maj väljer man ut fem namn som sen presenteras för hela akademien. Då kan nya namn komma till och då tar man bort någon annan från listan. Under sommaren läser ledamöterna allt av dessa kandidater. Allt sker under stor sekretess. Ledamöterna lämnar sen var sitt förslag oberoende av varandra. I mitten av september finns ett par namn kvar. Valet av pristagare sker genom majoritetsval.

Vid valet har man inga politiska avsikter, men att priset ibland får politiska effekter är något akademien inte kan rå för. Efter att Churchill fick priset som historiker när han var minister har det blivit stopp för att utse ministrar. Priset delas inte  heller ut postumt efter att Karlfeldt fått priset efter sin död på 1930-talet.

Akademien tog motvilligt på sig uppdraget att utse litteraturpristagare. Det var svårt att tolka Nobels testamente. Numera bryr man sig inte så mycket om villkoren i testamentet. Man har inga ambitioner att hitta okända författare, men man har ingenting emot att den som utses är otippad. Bob Dylan som fick priset 2016 var en helt otippad pristagare, men han var inte okänd.

Senioruniversitet inledde vårterminens föreläsningar med att Vera Efron berättade om dagens Ryssland under rubriken ”I huvudet på Putin”.

Efter Sovjetunionens fall fick Ryssland en skyhög inflation, det rådde matbrist och hungersnöd medan oligarkerna lade under sig landets tillgångar. Många delrepubliker ville göra sig fria. I slutet av 1999 var Ryssland som nation på väg att gå under. Då presenterade den dåvarande presidenten Jeltsin den okände tjänstemannen Vladimir Putin som näste president.

Putin tog genast tag i problemen. Började med att bekämpa terrorismen och gick till angrepp mot de delstater som ville bryta sig loss. Han lät oligarkerna fortsätta men varnade dem för att gå in i politiken. När de försökte sälja rysk egendom utomlands och placera vinsterna i skatteparadis fängslades de för skattebrott. För att få fart på ekonomin sänkte han statsskatten kraftigt för att försöka få bort den svarta ekonomin.

Försvaret var Rysslands stora problem. Försvarsbudgeten var ungefär dubbelt så stor som Sveriges. Putin ville gå med i Nato men Nato sa nej. Däremot gick flera av Rysslands grannar med. Putin byggde kulisser för att få omvärlden att tro att Rysslands försvar var större än det i verkligheten var.

2008 kom kriget med Georgien där Putin fick chansen att visa handlingskraft. Genom hot mot grannländer och en allt större försvarsbudget har Putin stärkt sin ställning. När hans popularitet minskade kom kriget i Ukraina som på nytt stärkte Putins ställning. Risken är stor att Putin fortsätter med militära utspel för att visa styrka utåt och inåt. De områden som kan ligga i farozonen är Ukraina och de baltiska staterna.

Vår föreläsning Doping inom idrotten den 26 januari i Pingstkyrkan är tyvärr inställd.

Vi återkommer eventuellt vid ett senare tillfälle.

Senioruniversitetet avslutade höstsäsongen med en föreläsning om hur DNA revolutionerar släktforskningen. Föreläsare var släktforskaren Peter Sjölund. DNA ger väldigt mycket information. 1 gram DNA innehåller lika mycket information som ryms i 100 miljarder CD-skivor, vilket motsvarar alla Sveriges kyrkböcker 1 miljon gånger. Allt som finns i DNA har man ärvt. Genom att ”topsa sig” kan man jämföra sig med andra som topsat sig och hittar man personer som har stora delar av DNA gemensamt är man släkt.

Neandertalmänniskan är den nuvarande människans närmaste släkting. Genom DNA-tester har man kunnat visa att alla människor födda utanför Afrika har gener från Neandertalmänniskan i sig. Mellan 1 – 5 % av arvsmassan hos den moderna människan härstammar från Neandertalarna.

När istiden slutade här för 11 000 år sedan flyttade först jägare in från södra Europa. För 6 000 år sedan kom jordbrukare från Östra Turkiet och för ca 5 000 år sedan kom boskapsskötare från området norr om Svarta Havet. Dessa tog rätt snart över hela Europa. Av Sveriges befolkning i dag härstammar ca 80 % från de sistnämnda.

Genom att DNA-testa sig kan man se varifrån ens anfäder kommer men också hitta personer som man har nära släktskap med. I Sverige har idag ca 25 000 personer testat sig. Genom att testa Y-DNA kan man följa faderslinjen bakåt och genom Mitrokondrie- DNA kan man följa moderslinjen.

Senioruniversitetet gästades vid månadsföreläsningen i september av Christopher O’Regan, som föreläste om Sverige på 1700-talet med särskild tyngdpunkt på Gustaf III:s tid.

1700-talet var en brytningstid mellan gammalt och nytt. Stockholm var en mönsterstad i Europa när det gällde renhållning. Bilden av en smutsig miljö stämmer inte. Det fanns gatsopare och renhållningsvagnar körde två gånger i veckan. Det rådde koppeltvång för hundar, hastighetsbegränsning för hästar och rökning var inte tillåten utomhus.

Beskrivningen av Gustaf III som teaterkungen, som bara var intresserad av kultur och som bara talade franska, är felaktig. Gustaf III var en kraftfull regent, han var tvåspråkig, behärskade franska mycket bra. Han stärkte kungens makt och ville minska adelns inflytande. 1789 införde han ett tillägg till Regeringsformen, ”Förenings- och säkerhetsakten”, som bl.a. innebar att vid tillsättning av tjänster skulle man bara ta hänsyn till förtjänst och skicklighet. Detta medförde att ofrälse kunde få tjänster och adeln tappade därigenom en del av sina privilegier.

Adelns missnöje med kungen ökade och man planerade en statskupp. Kungen mördades i mars 1792, men attentatsmännen greps och statskuppen gick om intet. Ankarström, som avlossade skottet, dömdes till döden och avrättades.

Föreläsningen var mycket uppskattad och hade lockat över 350 medlemmar.