canada goose outlet canada goose schweiz http://www.osoja.ch canada goose outlet http://www.familienboerse.ch canada goose schweiz http://www.wellnessfun.ch canada goose schweiz canada goose outlet canada goose sale canada goose outlet http://www.bloemenscheepstra.nl canada goose jassen
21 Okt

Månadsföreläsning oktober 2017

Patrik Oksanen 2Senioruniversitetets föreläsning den 10 oktober rörde säkerhetsläget i Europa. Föreläsare var Patrik Oksanen, politisk redaktör vid Hudiksvalls Tidning.

I Sverige rustade man ned kraftigt i samband med Sovjetunionens fall. Först med Krimkriget 2014 insåg man behovet av att på nytt upprusta. Nuvarande satsningar innebär att försvarskostnaderna 2018 kommer att uppgå till ca 2 % av BNP. Det kommer att ta ca 10 år innan vi når upp till 1980-talets nivå som var 3% och det är framförallt utvecklingen i Ryssland som medför att våra försvarskostnader måste öka.

Ryssland försöker stärka sin ställning bl.a. genom desinformation. Detta har funnits tidigare, men går nu mycket snabbare genom de digitala medierna. Propagandan sprids av alla grupper från kommunister till nazister. Det produceras falska dokument, för Sveriges del bl.a. om mordet på Olof Palme, ubåtsjakterna och Estonias förlisning. En del av dessa falska dokument publiceras som sanningar i bl.a. svensk press.

För Sveriges del är det viktigaste att hålla ihop med EU. Man kan inte lita på Trumps USA.  Vi behöver också ett ökat samarbete med våra geografiska grannar men det är inte så lätt. Danmark och Norge är med i Nato, Norge står utanför EU, Finland har en lång gräns mot Ryssland och känner av trycket från Ryssland. Finland har ett försvarssamarbete med Sverige, men kan tänka sig att gå med i Nato.

Det viktigaste för att möta den ryska desinformationen är dock att det sker en ökad kunskap i den svenskas journalistiken avslutade Oksanen.

21 Sep

Månadsföreläsning september 2017

IngmarKarlsson-FotoRolandLinellSenioruniversitetet inledde höstens föreläsningar med en föreläsning om Erdogans ”Nya Turkiet”. Ambassadör Ingmar Karlsson redogjorde för den utveckling Turkiet genomgått från tillkomsten av det Osmanska riket fram till våra dagar. Det Osmanska riket, som byggde på religion, inte etnicitet, omfattade nästan hela Mellanöstern och Balkan. Efter första världskriget bildades Turkiet med Kemal Atatürk som ledare.  Denne skapade en nationalstat och införde västerländska seder och bruk. Tog bort det muslimska och skapade också ett nytt språk.

Efter Atatürks död 1937 fick man fria val 1946, men det ledde till svaga regeringar och militären ingrep ett antal gånger under 1960-talet och framåt.

I början på 2000-talet skapet Erdogan ett nytt parti som blev störst i valet 2002. Man vände sig mot EU och fick löfte att få förhandla om Turkiet uppfyllde vissa krav. Därefter har nya kriterier införts och EU vill nu stänga ute Turkiet.

Erdogan vann en ny valsegrer och arbetade nu för att få en starkare presidentmakt. Vid nästa val var Erdogans ambition att få egen majoritet för att genomföra sina planer. För att hindra Erdogans planer kom militärkuppen 2016. Den var dåligt förberedd och misslyckades. De utrensningar som därefter har förekommit skapar stora problem för Turkiet då både militären och departementen saknar kompetens.

Erdogan vill tona ner dyrkan av Atatürk och han ökar också de religiösa inslagen i samhället. Han är trängd inrikespolitiskt genom polariseringen i samhället och försöker därför inrikta sig på utrikespolitiken och arbetar fortfarande för att komma närmare EU. Ett nytt parlamentsval skall hållas 2019 men det är tveksamt om Erdogan då lyckas få en egen majoritet i parlamentet.

11 Aug

Bulletinen – Hösten 2017

 

Bulletinen Hösten 2017 Korr 3, omslag

 

 

Nu är Bulletinen för hösten 2017 publicerad på vår hemsida och den har också skickats ut per post till samtliga medlemmar.

Vi har också öppnat vårt bokningssystem. Bokningar till höstens samtliga evenemang kan från och med idag göras via Min Sida.

Hälsningar
Bengt Almberg
Vice  ordförande/medlemsansvarig

18 Maj

Månadsföreläsning april 2017

bengt-ericsonSenioruniversitetets månadsföreläsning i april hade rubriken ”Den härskande klassen”, där journalisten Bengt Ericson föreläste utifrån sin bok med samma namn. Ericson pekade på kommunreformen på 1950- och 1960-talen då antalet kommuner minskade från 2500 till 290, vilket ledde till att antalet politiska förtroendemän försvann till 90 %. Detta ledde till att medborgarna tappade kontakten med sina politiker. Det ledde också till att politiken blev en heltidssyssla för många. Man gick in i ungdomsförbunden, blev sedan tjänstemän i partiet och sedan heltidspolitiker.

Antalet medlemmar i partierna har minskat och partierna är ekonomiskt oberoende av sina medlemmar. Endast 2 % av partiernas intäkter kommer från medlemmarna. Av återstoden får man merparten från partistödet.

De som får politiska uppdrag stannar kanske upp till 8 år. När man lämnar politiken går man inte längre tillbaka till sitt gamla jobb, utan man går till näringslivet, t.ex. som PR-konsulter. Där fördubblar man sina löner och man försöker påverka politiken. I Sverige finns inga krav på karens när man lämnar politiken och går till näringslivet, vilket är unikt för Sverige. Inom EU måste lobbyister registrera sig men det krävs inte i Sverige.

Ericson föreslog att man för att stärka demokratin borde ha fler folkomröstningar, en omdirigering av partistödet till riksdagsmän för att stärka riksdagens makt mot regeringen samt att politik borde vara ett ämne i skolan.

03 Apr

Månadsföreläsning mars 2017

anna-millbourn-2Senioruniversitetets månadsföreläsning i mars gällde ”Hjärtat och Livskvalitet”. Föreläsaren, överläkaren Anna Millbourn, föreläste om hjärtats betydelse och om de problem som kan drabba hjärtat.

Hjärtat är kroppens viktigaste muskel, det är få muskler som är så livsuppehållande som hjärtat. Därför är också de problem som drabbar hjärtat av allvarlig karaktär. Kärlkramp och hjärtinfarkt beror på allvarlig syrebrist i hjärtat. Kärlkramp kan komma vid kraftig ansträngning. Bägge beror på åderförkalkning, som ingår i åldrandet. Sjukvårdens ambition vid dessa åkommor är att minska patientens besvär och försöka rädda så mycket av hjärtat som möjligt. Det är viktigt att komma till sjukhuset så snabbt som möjligt. 80 % av cellerna i det utsatta området dör efter en timme. De åtgärder som vidtas är bypassoperationer eller ballongsprängning. Det innebär att man går förbi det skadade området eller spränger bort förkalkningen.

Ett annat problem är hjärtsvikt, vilket innebär att muskelpumpen inte fungerar. Det förorsakas av dålig cirkulation och leder till andfåddhet, hjärtklappning och trötthet. Behandlingen går ut på att mildra symtomen. Patienten kan också få en pacemaker inopererad.

Det finns också olika former av hjärtrytmrubbningar. Pulsen kan vara för långsam, för snabb eller den kan vara oregelbunden. Det sistnämnda benämns förmaksflimmer vilket man försöker bota med läkemedel eller elkonvertering, då man ger en elektrisk impuls till hjärtat för att få hjärtrytmen i balans. Patienterna ges även blodförtunnande medel för att minska risken för stroke.

Hjärtklaffarna kan också orsaka problem. Det kan bli läckage i en klaff, vilket kan leda till hjärtsvikt eller kärlkramp. Behandlingen kan innebära att man opererar in en ny klaff. För detta behövs en hjärt-/lungmaskin vilket inte finns på alla sjukhus.

Sjukvården har blivit mycket bättre på att klara hjärtproblem. Det är i dag ett färre antal sjuka som avlider i hjärtproblem än för ett antal år sedan.

15 Mar

Månadsföreläsning februari 2017

per-wastbergSenioruniversitetets månadsföreläsning i februari handlade om Nobelpriset i litteratur. Per Wästberg, ledamot av Svenska Akademien och under många år ordförande i nobelkommittén, berättade om har arbetet med att ta fram en nobelpristagare går till.

Nobelkommittén, som består av 4-5 ledamöter, börjar med att skicka ut ett hundratal brev till olika personer, där man uppmanas att sända in nomineringar. Fram till 1 februari får man in ca 200 nomineringar. Många av dessa rensas bort tidigt medan kommittén själv kan tillföra namn. I april återstår ca 25 namn, några återkommande men också en del nya.

I maj väljer man ut fem namn som sen presenteras för hela akademien. Då kan nya namn komma till och då tar man bort någon annan från listan. Under sommaren läser ledamöterna allt av dessa kandidater. Allt sker under stor sekretess. Ledamöterna lämnar sen var sitt förslag oberoende av varandra. I mitten av september finns ett par namn kvar. Valet av pristagare sker genom majoritetsval.

Vid valet har man inga politiska avsikter, men att priset ibland får politiska effekter är något akademien inte kan rå för. Efter att Churchill fick priset som historiker när han var minister har det blivit stopp för att utse ministrar. Priset delas inte  heller ut postumt efter att Karlfeldt fått priset efter sin död på 1930-talet.

Akademien tog motvilligt på sig uppdraget att utse litteraturpristagare. Det var svårt att tolka Nobels testamente. Numera bryr man sig inte så mycket om villkoren i testamentet. Man har inga ambitioner att hitta okända författare, men man har ingenting emot att den som utses är otippad. Bob Dylan som fick priset 2016 var en helt otippad pristagare, men han var inte okänd.

01 Feb

Månadsföreläsning januari 2017

 

vera-efronSenioruniversitet inledde vårterminens föreläsningar med att Vera Efron berättade om dagens Ryssland under rubriken ”I huvudet på Putin”.

Efter Sovjetunionens fall fick Ryssland en skyhög inflation, det rådde matbrist och hungersnöd medan oligarkerna lade under sig landets tillgångar. Många delrepubliker ville göra sig fria. I slutet av 1999 var Ryssland som nation på väg att gå under. Då presenterade den dåvarande presidenten Jeltsin den okände tjänstemannen Vladimir Putin som näste president.

Putin tog genast tag i problemen. Började med att bekämpa terrorismen och gick till angrepp mot de delstater som ville bryta sig loss. Han lät oligarkerna fortsätta men varnade dem för att gå in i politiken. När de försökte sälja rysk egendom utomlands och placera vinsterna i skatteparadis fängslades de för skattebrott. För att få fart på ekonomin sänkte han statsskatten kraftigt för att försöka få bort den svarta ekonomin.

Försvaret var Rysslands stora problem. Försvarsbudgeten var ungefär dubbelt så stor som Sveriges. Putin ville gå med i Nato men Nato sa nej. Däremot gick flera av Rysslands grannar med. Putin byggde kulisser för att få omvärlden att tro att Rysslands försvar var större än det i verkligheten var.

2008 kom kriget med Georgien där Putin fick chansen att visa handlingskraft. Genom hot mot grannländer och en allt större försvarsbudget har Putin stärkt sin ställning. När hans popularitet minskade kom kriget i Ukraina som på nytt stärkte Putins ställning. Risken är stor att Putin fortsätter med militära utspel för att visa styrka utåt och inåt. De områden som kan ligga i farozonen är Ukraina och de baltiska staterna.

11 Jan

Månadsföreläsning december 2016

Bild Peter Sjölund, DNASenioruniversitetet avslutade höstsäsongen med en föreläsning om hur DNA revolutionerar släktforskningen. Föreläsare var släktforskaren Peter Sjölund. DNA ger väldigt mycket information. 1 gram DNA innehåller lika mycket information som ryms i 100 miljarder CD-skivor, vilket motsvarar alla Sveriges kyrkböcker 1 miljon gånger. Allt som finns i DNA har man ärvt. Genom att ”topsa sig” kan man jämföra sig med andra som topsat sig och hittar man personer som har stora delar av DNA gemensamt är man släkt.

Neandertalmänniskan är den nuvarande människans närmaste släkting. Genom DNA-tester har man kunnat visa att alla människor födda utanför Afrika har gener från Neandertalmänniskan i sig. Mellan 1 – 5 % av arvsmassan hos den moderna människan härstammar från Neandertalarna.

När istiden slutade här för 11 000 år sedan flyttade först jägare in från södra Europa. För 6 000 år sedan kom jordbrukare från Östra Turkiet och för ca 5 000 år sedan kom boskapsskötare från området norr om Svarta Havet. Dessa tog rätt snart över hela Europa. Av Sveriges befolkning i dag härstammar ca 80 % från de sistnämnda.

Genom att DNA-testa sig kan man se varifrån ens anfäder kommer men också hitta personer som man har nära släktskap med. I Sverige har idag ca 25 000 personer testat sig. Genom att testa Y-DNA kan man följa faderslinjen bakåt och genom Mitrokondrie- DNA kan man följa moderslinjen.

(C) SUS 2014